
10 februari 2025
Geotermisk energi är den värme som genereras och lagras i jordens inre. Denna värme kan utvinnas och användas för att både producera el och värma upp fastigheter. Geotermisk energi är på så sätt en ren och hållbar energikälla som utnyttjar jordens naturliga värme. Men, hur går det till? Här kan du läsa mer om den geotermiska energins ursprung, användning och funktion.
Den geotermiska energins ursprung
Den geotermiska energin har sitt ursprung i bland annat den energi som skapades vid jordens bildande och från sönderfall av radioaktiva grundämnen i jordens mantel och kärna. Denna värme stiger upp mot jordskorpan och kan fångas upp och användas för uppvärmning och elproduktion.
Geotermisk energi är inte samma sak som geoenergi
En vanlig missuppfattning är att geotermisk energi är samma sak som geoenergi, men så är inte fallet. Geoenergi utgörs av de energisystem som använder den lagrade solenergin i jordskorpans övre del. Berg-, jord-, och sjövärme är geoenergier.
Geotermisk energi utgörs enbart av värme som producerats och transporterats till jordskorpan från jordens kärna och mantel. För att dra nytta av geotermisk energi måste man borra flera kilometer ner i marken. De stora borrdjupen gör att geotermi endast är användbart för större systemlösningar knutna till exempelvis befintliga fjärrvärmesystem, medan geoenergilösningar kan användas av enskilda fastighetsägare.
Direkt användning för uppvärmning
På vissa platser är geotermisk energi mer lättillgänglig. Island är en sådan plats. Landet ligger mellan två kontinentalplattor där het magma från jordens inre tränger sig upp genom sprickorna, lägger sig i jorden och skapar ånga och hett vatten. Ångan och hetvattnet kan sedan användas direkt för värme- och elproduktion.
På andra platser krävs det djupa borrhål för att kunna utvinna energin. Man behöver i dessa fall borra sig ner så pass djupt att det är möjligt att pumpa upp tillräckligt mycket varmt vatten för att använda värmen för uppvärmning eller det varma vattnet för att driva en turbin för elproduktion.
Geotermisk energi för elproduktion
För att omvandla geotermisk energi till elektricitet används geotermiska kraftverk. Dessa kraftverk utnyttjar varma källor, ånga eller vatten som finns i jordskorpan. Värmen från dessa källor driver turbiner som genererar elektricitet. Eftersom jordens värme är konstant och inte påverkas av väder eller tid på dygnet är det en pålitlig och hållbar metod för elproduktion. Det är dock ett krävande sätt att skapa elektricitet på, vilket innebär att geotermisk energi framförallt används för uppvärmning.
Hur fungerar geotermiska kraftverk?
Ett geotermiskt kraftverk omvandlar den geotermiska energin till användbar värme och/eller elproduktion. För att skapa ett fungerande kraftverk börjar man med att borra djupa hål i marken för att nå heta vattenreservoarer. Därefter pumpas det varma vattnet i reservoarerna upp för att användas till uppvärmning och elproduktion.
Geotermiska kraftverk vid elproduktion
Vid elproduktion omvandlas det heta vattnets värmeenergi till rörelseenergi och driver en turbin kopplad till en generator som producerar elektricitet. Därefter pumpas vattnet tillbaka ner i jorden för att värmas upp igen, vilket skapar ett hållbart kretslopp.
Geotermiska kraftverk vid värmeproduktion
Vid värmeproduktion kommer den geotermiska värmen vanligtvis från antingen spillvärme från geotermiska kraftvärmeverk eller från brunnar kombinerat med värmeväxlare. Värmen överförs från det uppvärmda vattnet till en värmeväxlare som sedan distribuerar värmen till fastigheterna via ett vattenburet system. Det avkylda vattnet pumpas sedan tillbaka ner i marken via ett annat borrhål en bit ifrån varmvattenreservoaren för att värmas upp igen.
På platser där det finns många heta källor nära markytan (exempelvis Island) kan vattnet från varmvattenreservoaren pumpas direkt ut i värmesystemen.
Geotermisk energi i Sverige
I Sverige är förutsättningarna för att dra nytta av den geotermisk energin dåliga. Jordskorpan är för tjock i stora delar av landet och vår berggrund domineras av kristallint urberg, men det finns några undantag. I Lund i Skåne hittades exempelvis ett passande sandstenslager på 1980-talet där ett av Sveriges enda geotermiska system byggdes. I mitten av 1980-talet togs systemet i bruk och har under 30 år försörjt Lunds fjärrvärmenätet med en fjärdedel av energin. Idag håller systemet dock på att fasas ut, bland annat på grund av att produktionstemperaturen sjunkit och att brunnarna har slitits ut eller blivit igensatta. Även andra delar av Skåne har undersökts, men i dagsläget har inget liknande geotermiskt projekt förverkligats. Det genomfördes dock ett mindre geotermiskt projekt på Gotland under några år i slutet av 1980-talet.
Fördelar med geotermisk energi
Miljövänliga aspekter: En av de största fördelarna med geotermisk energi är att den är miljövänlig. Den är förnyelsebar och genererar minimalt med växthusgaser jämfört med fossila bränslen.
Ekonomiska fördelar: Geotermisk energi kan också vara ekonomiskt fördelaktig. Efter de initiala investeringarna i infrastruktur och borrning är driftskostnaderna för geotermiska kraftverk och värmesystem relativt låga. Energikällan är dessutom konstant och oberoende av väder, vilket ger stabila energipriser.
Nackdelar med geotermisk energi
Miljörisker och tekniska utmaningar: En av de största utmaningarna är de potentiella miljöriskerna så som utsläpp av skadliga ämnen som finns naturligt i jordskorpan. Det finns också tekniska utmaningar, såsom att hitta de mest effektiva och säkra platserna att borra på.
Ekonomiska och logistiska hinder: De initiala kostnaderna för att utveckla ett geotermiskt system är höga och kräver noggrann planering och geologiska undersökningar, vilket är både tidskrävande och kostsamt.
Miljöpåverkan
Geotermisk energi har generellt sett en låg miljöpåverkan jämfört med fossila bränslen. Den släpper ut mindre växthusgaser och har mindre påverkan på mark- och vattenresurser. Men, utvinningsprocessen av den geotermiska energin kan påverka miljön negativt om utvinningen inte sker kontrollerat.
Utsläpp av växthusgaser: Om utvinningssystemet inte är slutet kan gaser från jordskorpan släppas ut. Om dessa gaser frigörs i atmosfären bidrar de till den globala uppvärmningen. Ett öppet geotermiskt kraftverk släpper ändå ut betydligt mindre koldioxid än fossila bränslen.
Farliga ämnen: De geotermiska källorna kan även innehålla farliga ämnen så som kvicksilver, arsenik och antimon. Om dessa ämnen kommer ut i sjöar eller floder kan vattnet förorenas och påverka ekosystemet.
Negativ påverkan på markens stabilitet: Byggnationen av en del geotermiska kraftverk har påverkat den omkringliggande markens stabilitet negativt. Det har bland annat förekommit såväl marksänkningar som jordbävningar i exempelvis Nya Zealand, Tyskland och Schweiz.
Relaterade energiteknologier
Geoenergi
Geotermisk energi och geoenergi är som sagt två närbesläktade teknologier. Geotermisk energi och geoenergier såsom bergvärme, utvinner värme på ett likartat sätt. Bergvärmesystem utvinner värme från berggrunden nära ytan via ett borrhål för att direkt värma upp en eller fastigheter, medan utvinning av geotermisk energi ofta involverar djupare borrning och högre temperaturer för att generera värme och/eller el till flera byggnader via stora kraftverk och fjärrvärmeanläggningar.
Andra förnybara energikällor
Det finns även andra förnyelsebara energikällor. Sol- och vindkraft är två exempel. Nackdelen med dessa källor är att de är väderberoende, vilket varken geotermiska energikällor eller geoenergier är. Med det sagt, genom att kombinera de olika energikällorna är det möjligt att skapa en konstant och energieffektiv el- och värmeproduktion som bidrar till en mer hållbar framtid där beroendet av fossila bränslen minskar markant.
Andra artiklar av
Hannes Palm
Elpatron för värmepump
En elpatron är ett elektrisk värmeelement som antingen finns inbyggd i värmepumpen eller köps till.
14 februari 2025
Olika sorters värmesystem
I den här artikeln går vi igenom hur de olika värmesystemen fungerar och vilka fördelar och nackdelar de har för dig som villaägare.
7 februari 2025
Bufferttank för värmepump
Här går vi igenom vad en bufferttank är, varför du kanske behöver en, och hur du hittar rätt modell för ditt system.
3 februari 2025
Vad är geoenergi?
Berg-, jord- och sjövärme är tre förnyelsebara energikällor som går under samlingsnamnet geoenergi och är en av framtidens smartaste energiformer.
31 januari 2025
Hur länge håller en varmvattenberedare?
En varmvattenberedare har en genomsnittlig livslängd på 10–15 år.
28 januari 2025
Installera bergvärme – så går det till
Här går vi igenom hur det går till att installera bergvärme, vilka förberedelser som krävs och hur mycket det kostar.
24 januari 2025
Vad kostar en luft-vattenvärmepump inklusive installation och drift?
En luft-vattenvärmepump kostar i genomsnitt 50 000–100 000 kronor.
17 januari 2025
Is under luftvärmepump – vanliga orsaker och hur du får bort det
Is under luftvärmepumpen beror oftast på naturlig kondensbildning eller dålig dränering.
10 januari 2025
Konvertera till vattenburen värme
Har du direktverkande el och funderar på att byta till vattenburen värme och värmepump?
3 januari 2025
Vad kostar en luftvärmepump?
En luft-luftvärmepump kostar mellan 6 000–30 000 kronor.
20 december 2024
Elprisstyrning – styr värmepumpen efter elpriset
Med elprisstyrning anpassar värmepumpen sin värmeproduktion efter elpriset.
11 december 2024
Golvvärme med luft-vattenvärmepump
Luft-vattenvärmepumpar hämtar värmeenergi från luften och överför sedan värmen till vattnet i det vattenburna värmesystemet.
9 december 2024
Tappvarmvatten med en luft-vattenvärmepump
Att producera tappvarmvatten med en luft-vattenvärmepump är både energieffektivt och miljövänligt eftersom den hämtar värmeenergi från utomhusluften.
29 november 2024
Hur avfrostar jag min luftvärmepump?
Många moderna luftvärmepumpar har ett automatiska avfrostningssystem som kickar igång vid behov, men i vissa fall kan du behöva avfrosta värmepumpen manuellt.
22 november 2024
Luft-vattenvärmepump vs. vedpanna
En luft-vattenvärmepump hämtar värmeenergi från utomhusluften, medan en vedpanna skapar värme med hjälp av förbränning av ved.
15 november 2024
F-gas – fluorerande växthusgaser i luft-vattenvärmepumpar
F-gaser, eller fluorerade växthusgaser, är en grupp kemikalier som har en stor påverkan på jordens klimat.
9 november 2024
Luftvärmepump eller AC för att kyla hemmet?
Du kan kyla ditt hem med både en luftvärmepump och en AC, men det är bara luftvärmepumpen som kan värma ditt hem under vintern.
1 november 2024
Hur mycket el drar en luftvärmepump?
Här berättar vi mer om luftvärmepumpens elförbrukning, hur du kan hålla nere kostnaderna och hur du ser till att din luftvärmepump arbetar effektivt år efter år.
3 oktober 2024
Luft-vattenvärmepump vs. bergvärmepump
De huvudsakliga skillnaderna mellan luft-vattenvärmepumpar och bergvärmepumpar är värmekällan, installationskraven och energieffektiviteten.
2 oktober 2024
Jordvärme – vad är det, hur fungerar det och hur mycket kostar det?
Här berättar vi mer om hur jordvärme fungerar och hur mycket du kan spara genom att installera jordvärme i din bostad.
1 oktober 2024
Jordvärmepump
En jordvärmepump är ett effektivt och miljövänligt sätt att värma ditt hem.
27 september 2024
Borrning för bergvärme
För att dra nytta av bergvärme behöver du borra ett borrhål, även kallat en energibrunn.
25 september 2024
Fördelar och nackdelar med bergvärme
Här berättar vi vilka fördelar och nackdelar det finns med bergvärme och hur det står sig i jämförelse med andra uppvärmningssystem.
23 september 2024
Solceller eller bergvärme – fördelar och nackdelar
Solceller och bergvärme är två förnybara energikällor som båda använder solenergi, men på olika sätt.
16 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. gas- och oljepanna
Skillnaden mellan en luft-vattenvärmepump och en olje- och gaspanna är främst hur de producerar värme.
13 september 2024
När bör man byta värmepump?
Här berättar vi om vilka tecken du ska vara uppmärksam på.
11 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. pelletspanna
Luft-vattenvärmepump eller pelletspanna – vilken är bäst? Här berättar vi mer om fördelar och nackdelar med luft-vattenvärmepumpar i förhållande till pelletspannor.
9 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. frånluftsvärmepump
Både en frånlufts- och luft-vattenvärmepump använder befintlig luft för att producera värme, men på olika sätt.
7 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. elpanna
Här förklarar vi varför luft-vattenpumpar är ett bättre alternativ och vad du vinner på att byta ut din elpanna mot en luft-vattenvärmepump.
5 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. fjärrvärme
Om du bor långt ifrån fjärrvärmeverket och vill ha mer kontroll över din uppvärmningslösning är en luft-vattenvärmepump ett bra val.
3 september 2024
Vanliga fel på värmepumpar
Här går vi igenom några av de vanligaste problemen som kan uppstå, hur du felsöker din värmepump och vad du kan göra för att undvika eller åtgärda problemen.
2 september 2024
Vad är COP och SCOP-värde?
COP och SCOP är två mått som beskriver hur mycket värme värmepumpen producerar i förhållande till hur mycket el den konsumerar.
28 augusti 2024
Energimärkning av värmepumpar
Energimärkningsetiketten hjälper dig att göra ett energieffektivt val. Här förklarar vi vad de olika symbolerna betyder och hur du kan tolka informationen på etiketten.
28 juni 2024
Kan man installera en ny bergvärmepump i ett gammalt borrhål?
Här kan du läsa om vad som gäller när du ska installera en ny bergvärmepump i ett gammalt borrhål.
24 juni 2024
Stänga av bergvärmepump på sommaren
Kan man stänga av den, och i så fall hur påverkar det bergvärmesystemet och energiförbrukningen?
20 juni 2024
Byta bergvärmepump - hur går det till & när är det dags?
En bergvärmepump behöver bytas ut efter ca. 15–20 år.
8 maj 2024
Så här rengör du din värmepump – steg för steg
Vi förklarar hur du rengör en luft-vattenvärmepump, bergvärmepump, luftvärmepump & frånluftsvärmepump!
2 maj 2024
Så väljer du rätt värmepump – en komplett guide
Så väljer du rätt värmepump. I vår kompletta guide får du tips på hur du väljer rätt värmepump för dig & ditt hem. DREM:s experter hjälper dig – läs guiden här!
24 april 2024
Så här fungerar bergvärme
Hur fungerar bergvärme? Vi på DREM förklarar hur bergvärme fungerar & vad som gör bergvärme till en kostnadseffektiv uppvärmningslösning.
10 april 2024
Så förbereder du marken för luft-vattenvärmepumpens utedel
Skapa underlag med betong eller stenplattor. Vi på DREM guidar dig steg för steg!
22 mars 2024
Vilken värmepump är mest lönsam?
Det kan vara svårt att veta vilken värmepump man ska välja. Här reder vi ut frågetecknen.
19 december 2022
Tips till dig som ska köpa luft-vattenvärmepump
Få några handfasta tips inför ditt värmepumpsköp.
19 december 2022
Vad ska jag tänka på när jag ska installera värmepump?
Det finns många saker att tänka på när man köper värmepump. Här går vi igenom några av sakerna.
19 december 2022
Bra att veta när du ska köpa frånluftsvärmepump
Är du intresserad av frånluft, då har vi svaren här.
19 december 2022
Hur länge håller en värmepump?
En värmepump har en livslängd på 10–20 år.
19 december 2022
Vilken typ av värmepump är bäst?
Olika värmepumpar är bra i olika situationer. Läs mer här.
19 december 2022
Tips till dig som ska köpa bergvärmepump
Vi har samlat tips och råd till dig som funderar på bergvärme.
19 december 2022
Så här fungerar en värmepump
Allt du vill veta om hur en värmepump fungerar.
19 december 2022