Vad kostar bergvärmeborrning?

Generellt sett ligger priset för själva borrningen på 300–500 kr/m. Utöver borrningen tillkommer även kostnaden för foderrören. De kostar omkring 500–900 kr/m. Totalkostnaden för borrningen inkl. foderrören varierar dock beroende på hur djupt du behöver borra för att energibrunnen ska generera tillräckligt med energi för att täcka ditt värmebehov.

En energibrunn genererar vanligtvis 10–30 W/m. Det innebär att ett 200 meter djupt borrhål kan ge en total effekt på cirka 2–6 kW, vilket brukar täcka en normalstor villas värmebehov.

Borrningen kräver godkänt tillstånd

Du måste ha tillstånd från kommunen innan du borrar för bergvärme. Syftet med tillståndet är att se till att borrningen inte har en negativ påverkan på grundvattnet eller omgivningen.

Ansök om tillstånd i god tid då handläggningstiden kan variera mellan allt från några veckor upp till flera månader. En del kommuner tar ut en handläggningsavgift i samband med ansökan om borrningstillstånd. Priset varierar från kommun till kommun, men kan landa på mellan 1 000–5 000 kr.

———

Borrning av energibrunn steg för steg

Borrningen av energibrunnen går generellt sett till på följande sätt:

1. Placering av borrhål: Borrhålet måste placeras på rätt plats med hänsyn till din grannes energibrunn (om en sådan finns) och eventuella hus, rör, ledningar och vattentäkter.

2. Borrning av energibrunn: För att nå berggrunden borrar brunnsborraren först genom jordlagret och sedan ner i berggrunden till det djup där energin kan utvinnas.

3. Montering av foderrör: Foderrören placeras i början av borrhålet för att stabilisera hålet och förebygga att jordlagret kollapsar.

4. Installation av kollektorslang: När brunnsborraren nått rätt borrdjup sänks den kollektorslang som leder upp den uppvärmda brinevätskan till värmepumpen.

5. Återställning av marken: Sist men inte minst återställs marken så gott det går. 

Hur lång tid tar borrningen?

Det tar vanligtvis 1–3 dagar att borra ett 200 meter djupt borrhål. Hur lång tid det tar beror dock på hur långt ner berggrunden ligger och hur mjuk marken är.

Exempel på tidsåtgång:

• Fast berggrund utan större sprickor: 1–2 dagar.

• Mjuk jord eller områden med många sprickor: 2–3 dagar, på grund av att foderrören behöver installeras djupare.

Hur djupt ska borrhålet vara?

Borrhålet är vanligtvis mellan 70–200 meter djupt. Exakt hur djupt borrhålet blir beror på husets energibehov, husets geografiska plats och de geologiska förutsättningarna.

• Värmebehov: Bergvärmepumpen ska täcka ungefär 80 % av det totala värmebehovet. Man kan vanligtvis hämta ca. 10–30 W/m beroende på berggrundens värmeledningsförmåga. Ett 200 meter djupt hål kan på så sätt ge en total effekt på cirka 2–6 kW. För ett hus på 150 kvm med ett årligt energibehov på 25 000 kWh kan 180–200 meter borrhål vara tillräckligt för att täcka uppvärmningsbehovet.

• Geografisk plats: Temperaturen i berggrunden varierar något beroende på var i Sverige du bor. Berggrunden är exempelvis kallare i de norra delarna av Sverige än i de södra delarna. Därför kan du behöva ett djupare borrhål om du bor i norra Sverige än om du bor i södra Sverige.

• Geologiska förutsättningar: Olika bergarter har olika bra värmeledningsförmåga. Det svenska urberget har en relativt god värmeledningsförmåga, medan de sedimentära bergarterna som exempelvis finns i Skåne, på Öland och på Gotland, har en mycket sämre värmeledningsförmåga. Det innebär att brunnsborraren måste borra djupare i de sedimentära bergarterna. Avståndet till berggrunden påverkar också hur djupt borrhålet måste vara. Brunnsborraren måste nämligen borra lika djupt i själva berggrunden oavsett hur långt det är dit.

Påverkan på tomten under borrning

Att borra för bergvärme kommer att ha viss påverkan på tomten. Borriggen är tung och tar upp ett par kvadratmeter, och kan därför lämna spår efter sig. Men, certifierade brunnsborrare är vanligtvis duktiga på att se till att lämna så lite spår som möjligt efter sig. Med det sagt, om du har planteringar som du är rädd om kan det vara bra att skydda dem, för säkerhets skull.

Hur används foderrör under borrandet?

Foderrör används för att stabilisera hålet i jordlagret och hindra det från att kollapsa innan borraren når berggrunden. Foderrören installeras vanligtvis ner till cirka 10–20 meters djup, beroende på jordlagrets tjocklek.

Orsakar borrningen mycket ljud?

Borrning för bergvärme kan orsaka oljud, särskilt under första delen när foderrören installeras. Ljudnivån varierar, men håller sig oftast inom tillåtna gränser. Borrningen utförs dessutom under dagtid för att minimera störningarna.

Kan man vistas i fastigheten under arbetet?

Ja, borrningen sker utomhus och det är fullt möjligt att vistas i fastigheten. Det kan dock vara lite bullrigt ibland.

Skapa borrplan för bergvärme

Inför din ansökan om tillstånd till kommunen behöver du ha en borrplan där du tydligt markerat var du har tänkt borra. Du kan antingen göra en enkel skiss över tomten där du märker ut borrhålet, eller använda exempelvis Google Maps.

Använd också ”Ledningskollen” för att se befintliga ledningar i ditt område. Om du inte tar reda på vad som finns under marken vid borrplatsen och befintliga ledningar skadas vid borrningen kan du vara tvungen att betala för skadorna.

Placering av energibrunn

• Energibrunnar måste placeras med minst 20 meters avstånd mellan varandra.

• Energibrunnen måste placeras minst 4 meter från närmaste fasad (om inte fastighetsägaren godkänt annat avstånd).

• Borrhålets centrum ska vara 10 meter från din grannes tomtgräns. Borrhålets centrum är hälften av det totala djupet. Om avståndet inte är tillräckligt kan brunnsborraren borra djupare eller vinkla borrhålet från grannens tomt. Om borrhålet ska vinklas måste gradantal och vinkel vara utskrivet och ritas i rätt vinkel i din borrplan.

• Borrhålet måste placeras 30 meter från din egen vattenbrunn och 50 meter från avloppet. Om vattenbrunnen är grävd räcker 10 meter.

Kommunala riktlinjer vid borrning av energibrunn

Riktlinjerna för borrning av energibrunn och borrplan kan variera mellan kommuner. Kontrollera därför vad som gäller i den kommun du bor i.

Risker vid borrning för bergvärme

Trots att det borrningen inte medför några större risker finns det några risker du behöver känna till:

• Läckande brinevätska: I vissa sällsynta fall kan kollektorslangen börja läcka och förorena grund- och ytvattnet.

• Påverkan på dricksvattnet: Vid borrningen kan partiklar från sprickor i berggrunden tryckas ut och göra vattnet i dricksvattenbrunnen grumligt.