30 september 2024
Jordvärme är en typ av förnybar energi som använde värmeenergin i marken för att värma upp fastigheten. Värmen hämtas upp ur marken med hjälp av en kollektorslang som grävs ner en till två meter under markytan. Med hjälp av en jordvärmepump omvandlas den naturliga värmen i marken till värme för uppvärmning av fastigheten. Här berättar vi mer om hur jordvärme fungerar och hur mycket du kan spara genom att installera jordvärme i din bostad.
Testa ditt hus och se hur mycket du kan spara
Så fungerar jordvärme
Jordvärme utnyttjar solenergi som lagras i markens ytskikt. En kollektorslang grävs ner en till två meter ner i marken. Där är temperaturen relativt konstant året runt, vanligtvis mellan 4 °C och 12 °C i södra och mellersta Sverige.
Jordvärmesystemet består av tre huvudsakliga delar:
Kollektorslangen: I slangen cirkulerar en vätska som består av en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Vätskan i slangen absorberar värmen från marken och förs vidare till jordvärmepumpen.
Jordvärmepumpen: Värmepumpen komprimerar den uppsamlade värmen och höjer temperaturen till en nivå som kan användas för att värma både tappvarmvattnet och vattnet som cirkulerar i fastighetens vattenburna värmesystem.
Distributionssystemet: Det uppvärmda vattnet cirkulerar genom ett vattenburet värmesystem och värmer upp bostaden med hjälp av golvvärme och/eller radiatorer.
Fördelar med jordvärme
Jordvärme är en av de mest effektiva och långsiktigt hållbara uppvärmningslösningarna. Här är några av de främsta fördelarna:
Miljövänlig och hållbar: Eftersom jordvärme utnyttjar solenergin som lagras i marken är den förnybar och ger inga direkta koldioxidutsläpp.
Låg driftskostnad: När systemet väl är installerat är driftskostnaderna låga jämfört med traditionella uppvärmningsmetoder såsom olja eller el.
Jämn temperatur året runt: Eftersom marken håller en relativt konstant temperatur året runt är jordvärme pålitligt oavsett årstid.
Hög energieffektivitet: Jordvärmesystem har en hög verkningsgrad och kan producera flera gånger mer energi än den elektricitet som används för att driva värmepumpen.
Ökar fastighetens värde: Ett installerat jordvärmesystem kan öka fastighetens värde och göra den mer attraktiv för framtida köpare.
Nackdelar med jordvärme
Trots fördelarna finns det även några nackdelar med jordvärme som är viktiga att ta hänsyn till:
Höga installationskostnader: Det är relativt dyrt att installera jordvärme, främst på grund av grävarbetet och installationen av kollektorslangen.
Platskrav: För att kunna installera jordvärme behöver du ha tillräckligt stor tomt eftersom kollektorslangen kräver en viss yta för att kunna grävas ned.
Behov av tillstånd: I vissa kommuner krävs det tillstånd för att installera jordvärme, vilket kan innebära kostnader.
Installationstid: Installationen kan ta längre tid än andra typer av värmesystem, eftersom grävarbetet är ganska omfattande.
Klimatzon: Jordvärme är mer populärt i södra Sverige där vintrarna är mildare och marken därmed varmare. Vid installation av jordvärme längre norrut behöver kollektorslangarna grävas ner djupare för att kunna förse värmepumpen med tillräckligt med värme.
Hur mycket kan du spara med jordvärme?
Med jordvärme kan du minska dina kostnader med 50–80 % om du går från el eller olja till jordvärme. Exakt hur mycket du kan spara beror på bland annat husets storlek, isolering, tidigare uppvärmningssystem och elpriserna.
Vad kostar jordvärme i månaden?
Här är en tabell som jämför månatliga uppvärmningskostnader för en villa på 150 m² och visar hur mycket du kan spara genom att installera jordvärme jämfört med el, olja och pellets.
Dessa siffror är uppskattningar och kan variera beroende på husets storlek, isolering och energipriser.
Låt oss säga att du har en villa på 150 m² som tidigare värmts med direktverkande el och har en årlig uppvärmningskostnad på 25 000 kronor. Efter installation av ett jordvärmesystem minskar dina årliga kostnader till 6 000 kronor. Det innebär att du sparar 19 000 kronor per år, eller cirka 1 583 kronor i månaden.
Driftkostnaderna för ett jordvärmesystem, inklusive elen som driver värmepumpen, kan vara så låga som 500–800 kronor i månaden för ett genomsnittligt hushåll. Det är viktigt att notera att de månatliga kostnaderna kan variera beroende på elpriserna och hur effektivt du använder systemet.
Installation av jordvärme: Så går en installation till
Installationen av jordvärme sker generellt sett i åtta steg:
Markundersökning: En bedömning görs av tomtens markförhållanden och storlek för att säkerställa att det finns tillräckligt med utrymme för kollektorslangen.
Projektering: En detaljerad plan över hur systemet ska installeras tas fram.
Tillstånd: Eventuella tillstånd från kommunen ansöks och beviljas.
Grävning av kollektorslangen: Grävarbetet genomförs för att lägga ner kollektorslangen på rätt djup. Antingen gräver du själv eller anlitar ett företag.
Installation av värmepump: Jordvärmepumpen installeras inomhus, vanligtvis i en källare.
Koppling till värmesystem: Jordvärmepumpen kopplas till kollektorslangarna och husets befintliga värmesystem, till exempel golvvärme eller radiatorer.
Driftsättning: Systemet startas och testas för att säkerställa att allt fungerar korrekt.
Uppföljning: Efter installationen kan uppföljning ske för att säkerställa att systemet presterar enligt förväntningarna.
Vad kostar jordvärme?
Den totala kostnaden för att installera jordvärme ligger vanligtvis på mellan 100 000 och 150 000 kronor. Den initiala kostnaden för jordvärme varierar dock beroende på faktorer såsom husets storlek, markens tillstånd och vilken typ av värmepump du vill installera. Det är dock viktigt att du kommer ihåg att jordvärmen ofta betalar sig själv inom 5–10 år tack vare de låga driftskostnaderna.
Så fungerar jordvärme rent tekniskt
Jordvärme bygger på en process som kallas för värmeöverföring. Värmen i marken absorberas av en vätska i kollektorslangen. Denna vätska leds in i värmepumpen där den pressas ihop i en kompressor, vilket höjer vätskans temperatur. Därefter överförs värmen till husets värmesystem.
Jordvärmepumpen fungerar i sin tur ungefär som ett omvänt kylskåp – i stället för att ta bort värme från ett inre utrymme och släppa ut den, tar den upp värme från marken och den vidare in i huset.
Så fungerar en jordvärmeanläggning
Jordvärmeanläggningen består av flera tekniska komponenter som samverkar för att omvandla den naturligt lagrade värmen i jorden till användbar energi för uppvärmning och varmvatten. Så här ser processen ut.
Kollektorslangen – hämtar värme från marken
Kärnan i en jordvärmeanläggning är kollektorslangen. Den grävs ner i marken på ett djup av cirka en till två meter. Den kan läggas i ett horisontellt mönster över en större yta eller som en spiral.
I kollektorslangen cirkulerar en så kallad brinevätska som består av vatten och frostskyddsmedel för att förhindra att vätskan fryser. När vätskan cirkulerar genom slangen absorberar den den lagrade värmen i marken. Även om marktemperaturen är låg, är den tillräckligt hög för att kunna nyttjas av jordvärmesystemet.
Jordvärmepumpen – omvandlar låggradig värme till användbar värmeenergi
När vätskan når värmepumpen omvandlas den låggradiga värmen till användbar värmeenergi. Värmepumpen består av tre huvudsakliga komponenter: förångare, kompressor och kondensor.
Förångare: Vätskan från kollektorslangen leds in i förångaren. I förångaren finns ett köldmedium, ett ämne som har mycket låg kokpunkt. När vätskan från marken kommer i kontakt med köldmediet, överförs värmen från vätskan till köldmediet, vilket gör att köldmediet förångas och övergår från vätskeform till gasform.
Kompressor: Det gasformiga köldmediet förs vidare till kompressorn, som är hjärtat i värmepumpen. Kompressorn trycker ihop gasen, vilket ökar både trycket och temperaturen. Det är ett viktigt steg eftersom den låggradiga värmen från marken nu får en högre temperatur, vilket gör att värmen kan användas för att värma upp huset och tappvattnet.
Kondensor: Den upphettade gasen leds vidare till kondensorn. Där möter gasen det kallare vattnet från husets värmesystem och värme upp det. När gasen värmer upp vattnet kondenserar den tillbaka till vätskeform. Det värmda vattnet pumpas sedan vidare till husets värmesystem för att värma upp rummen eller skapa varmvatten.
Distributionssystem – sprider värmen i huset
Efter att värmepumpen har höjt temperaturen på vätskan, distribueras den uppvärmda vätskan genom husets vattenburna värmesystem och skickas ut via golvvärme eller radiatorer.
Varmvattenberedare – producerar varmvatten
Jordvärmeanläggningen kan även producera tappvarmvatten. Koppla en varmvattenberedare till systemet där det uppvärmda vattnet från värmepumpen kan lagras och användas i duschar, handfat och kök.
Återcirkulation
Efter att köldmediet i värmepumpen har släppt sin värme till husets uppvärmningssystem, kyls det ner och återgår till vätskeform. Därefter pumpas det tillbaka till förångaren för att återigen bli en del av uppvärmningsprocessen. På samma sätt cirkulerar vätskan i kollektorslangen kontinuerligt mellan marken och värmepumpen i ett slutet system.
Automatik och styrning
Jordvärmepumpen är oftast utrustad med en styrpanel eller automatisk termostat som gör att systemet kan anpassa sin drift efter husets värmebehov. Värmepumpen känner av inomhustemperaturen och växlar mellan driftlägen för att optimera både värmeproduktion och energieffektivitet.
Få gratis offert utan bindning
Andra artiklar av
Hannes Palm
Jordvärmepump
En jordvärmepump är ett effektivt och miljövänligt sätt att värma ditt hem.
27 september 2024
Borrning för bergvärme
För att dra nytta av bergvärme behöver du borra ett borrhål, även kallat en energibrunn.
25 september 2024
Fördelar och nackdelar med bergvärme
Här berättar vi vilka fördelar och nackdelar det finns med bergvärme och hur det står sig i jämförelse med andra uppvärmningssystem.
23 september 2024
Hur länge håller en värmepump?
En värmepump har en livslängd på 10–20 år.
18 september 2024
Solceller eller bergvärme – fördelar och nackdelar
Solceller och bergvärme är två förnybara energikällor som båda använder solenergi, men på olika sätt.
16 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. gas- och oljepanna
Skillnaden mellan en luft-vattenvärmepump och en olje- och gaspanna är främst hur de producerar värme.
13 september 2024
När bör man byta värmepump?
Här berättar vi om vilka tecken du ska vara uppmärksam på.
11 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. pelletspanna
Luft-vattenvärmepump eller pelletspanna – vilken är bäst? Här berättar vi mer om fördelar och nackdelar med luft-vattenvärmepumpar i förhållande till pelletspannor.
9 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. frånluftsvärmepump
Både en frånlufts- och luft-vattenvärmepump använder befintlig luft för att producera värme, men på olika sätt.
7 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. elpanna
Här förklarar vi varför luft-vattenpumpar är ett bättre alternativ och vad du vinner på att byta ut din elpanna mot en luft-vattenvärmepump.
5 september 2024
Luft-vattenvärmepump vs. fjärrvärme
Om du bor långt ifrån fjärrvärmeverket och vill ha mer kontroll över din uppvärmningslösning är en luft-vattenvärmepump ett bra val.
3 september 2024
Vanliga fel på värmepumpar
Här går vi igenom några av de vanligaste problemen som kan uppstå, hur du felsöker din värmepump och vad du kan göra för att undvika eller åtgärda problemen.
2 september 2024
Vad är COP och SCOP-värde?
COP och SCOP är två mått som beskriver hur mycket värme värmepumpen producerar i förhållande till hur mycket el den konsumerar.
28 augusti 2024
Energimärkning av värmepumpar
Energimärkningsetiketten hjälper dig att göra ett energieffektivt val. Här förklarar vi vad de olika symbolerna betyder och hur du kan tolka informationen på etiketten.
28 juni 2024
Stänga av bergvärmepump på sommaren
Kan man stänga av den, och i så fall hur påverkar det bergvärmesystemet och energiförbrukningen?
20 juni 2024
Kan man installera en ny bergvärmepump i ett gammalt borrhål?
Här kan du läsa om vad som gäller när du ska installera en ny bergvärmepump i ett gammalt borrhål.
24 juni 2024
Byta bergvärmepump - hur går det till & när är det dags?
En bergvärmepump behöver bytas ut efter ca. 15–20 år.
8 maj 2024
Så här rengör du din värmepump – steg för steg
Vi förklarar hur du rengör en luft-vattenvärmepump, bergvärmepump, luftvärmepump & frånluftsvärmepump!
2 maj 2024
Så väljer du rätt värmepump – en komplett guide
Så väljer du rätt värmepump. I vår kompletta guide får du tips på hur du väljer rätt värmepump för dig & ditt hem. DREM:s experter hjälper dig – läs guiden här!
24 april 2024
Luft-vattenvärmepump vs. bergvärmepump
De huvudsakliga skillnaderna mellan luft-vattenvärmepumpar och bergvärmepumpar är värmekällan, installationskraven och energieffektiviteten.
3 oktober 2024
Så här fungerar bergvärme
Hur fungerar bergvärme? Vi på DREM förklarar hur bergvärme fungerar & vad som gör bergvärme till en kostnadseffektiv uppvärmningslösning. Läs mer här!
10 april 2024
Så förbereder du marken för luft-vattenvärmepumpens utedel
Skapa underlag med betong eller stenplattor. Vi på DREM guidar dig steg för steg!
22 mars 2024
Vilken värmepump är mest lönsam?
Det kan vara svårt att veta vilken värmepump man ska välja. Här reder vi ut frågetecknen.
19 december 2022
Tips till dig som ska köpa luft-vattenvärmepump
Få några handfasta tips inför ditt värmepumpsköp.
19 december 2022
Vad ska jag tänka på när jag ska installera värmepump?
Det finns många saker att tänka på när man köper värmepump. Här går vi igenom några av sakerna.
19 december 2022
Bra att veta när du ska köpa frånluftsvärmepump
Är du intresserad av frånluft, då har vi svaren här.
19 december 2022
Hur länge håller en värmepump?
En viktig fråga i ditt val för framtiden.
19 december 2022
Vilken typ av värmepump är bäst?
Olika värmepumpar är bra i olika situationer. Läs mer här.
19 december 2022
Tips till dig som ska köpa bergvärmepump
Vi har samlat tips och råd till dig som funderar på bergvärme.
19 december 2022
Så här fungerar en värmepump
Allt du vill veta om hur en värmepump fungerar.
19 december 2022