Så fungerar jordvärme

Jordvärme utnyttjar solenergi som lagras i markens ytskikt. En kollektorslang grävs ner en till två meter ner i marken. Där är temperaturen relativt konstant året runt, vanligtvis mellan 4 °C och 12 °C i södra och mellersta Sverige.

Jordvärmesystemet består av tre huvudsakliga delar:

1. Kollektorslangen: I slangen cirkulerar en vätska som består av en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Vätskan i slangen absorberar värmen från marken och förs vidare till jordvärmepumpen.

2. Jordvärmepumpen: Värmepumpen komprimerar den uppsamlade värmen och höjer temperaturen till en nivå som kan användas för att värma både tappvarmvattnet och vattnet som cirkulerar i fastighetens vattenburna värmesystem.

3. Distributionssystemet: Det uppvärmda vattnet cirkulerar genom ett vattenburet värmesystem och värmer upp bostaden med hjälp av golvvärme och/eller radiatorer.

Fördelar med jordvärme

Jordvärme är en av de mest effektiva och långsiktigt hållbara uppvärmningslösningarna. Här är några av de främsta fördelarna:

• Miljövänlig och hållbar: Eftersom jordvärme utnyttjar solenergin som lagras i marken är den förnybar och ger inga direkta koldioxidutsläpp.

• Låg driftskostnad: När systemet väl är installerat är driftskostnaderna låga jämfört med traditionella uppvärmningsmetoder såsom olja eller el.

• Jämn temperatur året runt: Eftersom marken håller en relativt konstant temperatur året runt är jordvärme pålitligt oavsett årstid.

• Hög energieffektivitet: Jordvärmesystem har en hög verkningsgrad och kan producera flera gånger mer energi än den elektricitet som används för att driva värmepumpen.

• Ökar fastighetens värde: Ett installerat jordvärmesystem kan öka fastighetens värde och göra den mer attraktiv för framtida köpare.

Nackdelar med jordvärme

Trots fördelarna finns det även några nackdelar med jordvärme som är viktiga att ta hänsyn till:

• Höga installationskostnader: Det är relativt dyrt att installera jordvärme, främst på grund av grävarbetet och installationen av kollektorslangen.

• Platskrav: För att kunna installera jordvärme behöver du ha tillräckligt stor tomt eftersom kollektorslangen kräver en viss yta för att kunna grävas ned.

• Behov av tillstånd: I vissa kommuner krävs det tillstånd för att installera jordvärme, vilket kan innebära kostnader.

• Installationstid: Installationen kan ta längre tid än andra typer av värmesystem, eftersom grävarbetet är ganska omfattande.

• Klimatzon: Jordvärme är mer populärt i södra Sverige där vintrarna är mildare och marken därmed varmare. Vid installation av jordvärme längre norrut behöver kollektorslangarna grävas ner djupare för att kunna förse värmepumpen med tillräckligt med värme.

Hur mycket kan du spara med jordvärme?

Med jordvärme kan du minska dina kostnader med 50–80 % om du går från el eller olja till jordvärme. Exakt hur mycket du kan spara beror på bland annat husets storlek, isolering, tidigare uppvärmningssystem och elpriserna.

Vad kostar jordvärme i månaden?

Här är en tabell som jämför månatliga uppvärmningskostnader för en villa på 150 m² och visar hur mycket du kan spara genom att installera jordvärme jämfört med el, olja och pellets.

TABLE HERE

Dessa siffror är uppskattningar och kan variera beroende på husets storlek, isolering och energipriser.

Låt oss säga att du har en villa på 150 m² som tidigare värmts med direktverkande el och har en årlig uppvärmningskostnad på 25 000 kronor. Efter installation av ett jordvärmesystem minskar dina årliga kostnader till 6 000 kronor. Det innebär att du sparar 19 000 kronor per år, eller cirka 1 583 kronor i månaden.

Driftkostnaderna för ett jordvärmesystem, inklusive elen som driver värmepumpen, kan vara så låga som 500–800 kronor i månaden för ett genomsnittligt hushåll. Det är viktigt att notera att de månatliga kostnaderna kan variera beroende på elpriserna och hur effektivt du använder systemet.

Installation av jordvärme: Så går en installation till

Installationen av jordvärme sker generellt sett i åtta steg:

1. Markundersökning: En bedömning görs av tomtens markförhållanden och storlek för att säkerställa att det finns tillräckligt med utrymme för kollektorslangen.

2. Projektering: En detaljerad plan över hur systemet ska installeras tas fram.

3. Tillstånd: Eventuella tillstånd från kommunen ansöks och beviljas.

4. Grävning av kollektorslangen: Grävarbetet genomförs för att lägga ner kollektorslangen på rätt djup. Antingen gräver du själv eller anlitar ett företag.

5. Installation av värmepump: Jordvärmepumpen installeras inomhus, vanligtvis i en källare.

6. Koppling till värmesystem: Jordvärmepumpen kopplas till kollektorslangarna och husets befintliga värmesystem, till exempel golvvärme eller radiatorer.

7. Driftsättning: Systemet startas och testas för att säkerställa att allt fungerar korrekt.

8. Uppföljning: Efter installationen kan uppföljning ske för att säkerställa att systemet presterar enligt förväntningarna.

Vad kostar jordvärme?

Den totala kostnaden för att installera jordvärme ligger vanligtvis på mellan 100 000 och 150 000 kronor. Den initiala kostnaden för jordvärme varierar dock beroende på faktorer såsom husets storlek, markens tillstånd och vilken typ av värmepump du vill installera. Det är dock viktigt att du kommer ihåg att jordvärmen ofta betalar sig själv inom 5–10 år tack vare de låga driftskostnaderna.

Så fungerar jordvärme rent tekniskt

Jordvärme bygger på en process som kallas för värmeöverföring. Värmen i marken absorberas av en vätska i kollektorslangen. Denna vätska leds in i värmepumpen där den pressas ihop i en kompressor, vilket höjer vätskans temperatur. Därefter överförs värmen till husets värmesystem.

Jordvärmepumpen fungerar i sin tur ungefär som ett omvänt kylskåp – i stället för att ta bort värme från ett inre utrymme och släppa ut den, tar den upp värme från marken och den vidare in i huset. 

Så fungerar en jordvärmeanläggning

Jordvärmeanläggningen består av flera tekniska komponenter som samverkar för att omvandla den naturligt lagrade värmen i jorden till användbar energi för uppvärmning och varmvatten. Så här ser processen ut.

1. Kollektorslangen – hämtar värme från marken

Kärnan i en jordvärmeanläggning är kollektorslangen. Den grävs ner i marken på ett djup av cirka en till två meter. Den kan läggas i ett horisontellt mönster över en större yta eller som en spiral.

I kollektorslangen cirkulerar en så kallad brinevätska som består av vatten och frostskyddsmedel för att förhindra att vätskan fryser. När vätskan cirkulerar genom slangen absorberar den den lagrade värmen i marken. Även om marktemperaturen är låg, är den tillräckligt hög för att kunna nyttjas av jordvärmesystemet.

2. Jordvärmepumpen – omvandlar låggradig värme till användbar värmeenergi

När vätskan når värmepumpen omvandlas den låggradiga värmen till användbar värmeenergi. Värmepumpen består av tre huvudsakliga komponenter: förångare, kompressor och kondensor.

• Förångare: Vätskan från kollektorslangen leds in i förångaren. I förångaren finns ett köldmedium, ett ämne som har mycket låg kokpunkt. När vätskan från marken kommer i kontakt med köldmediet, överförs värmen från vätskan till köldmediet, vilket gör att köldmediet förångas och övergår från vätskeform till gasform.

• Kompressor: Det gasformiga köldmediet förs vidare till kompressorn, som är hjärtat i värmepumpen. Kompressorn trycker ihop gasen, vilket ökar både trycket och temperaturen. Det är ett viktigt steg eftersom den låggradiga värmen från marken nu får en högre temperatur, vilket gör att värmen kan användas för att värma upp huset och tappvattnet.

• Kondensor: Den upphettade gasen leds vidare till kondensorn. Där möter gasen det kallare vattnet från husets värmesystem och värme upp det. När gasen värmer upp vattnet kondenserar den tillbaka till vätskeform. Det värmda vattnet pumpas sedan vidare till husets värmesystem för att värma upp rummen eller skapa varmvatten.

3. Distributionssystem – sprider värmen i huset

Efter att värmepumpen har höjt temperaturen på vätskan, distribueras den uppvärmda vätskan genom husets vattenburna värmesystem och skickas ut via golvvärme eller radiatorer.

4. Varmvattenberedare – producerar varmvatten

Jordvärmeanläggningen kan även producera tappvarmvatten. Koppla en varmvattenberedare till systemet där det uppvärmda vattnet från värmepumpen kan lagras och användas i duschar, handfat och kök.

5. Återcirkulation

Efter att köldmediet i värmepumpen har släppt sin värme till husets uppvärmningssystem, kyls det ner och återgår till vätskeform. Därefter pumpas det tillbaka till förångaren för att återigen bli en del av uppvärmningsprocessen. På samma sätt cirkulerar vätskan i kollektorslangen kontinuerligt mellan marken och värmepumpen i ett slutet system.

6. Automatik och styrning

Jordvärmepumpen är oftast utrustad med en styrpanel eller automatisk termostat som gör att systemet kan anpassa sin drift efter husets värmebehov. Värmepumpen känner av inomhustemperaturen och växlar mellan driftlägen för att optimera både värmeproduktion och energieffektivitet.