Så här fungerar bergvärme

Ett bergvärmesystem består av nergrävda kollektorslangar, en värmepump och fastighetens vattenburna värmesystem. Kollektorslangarna är fyllda med en köldbärarvätska som cirkulerar till och från värmepumpen. När den cirkulerande vätskan passerar genom slangarna absorberar den den lagrade värmen i berggrunden. Vätskan transporteras sedan till värmepumpens kompressor som höjer temperaturen ytterligare. Den varma vätskan pumpas sedan vidare ut i fastigheten via ett vattenburet värmesystem. Efter att värmen har överförts cirkulerar, den nu svala, vätskan tillbaka ner i marken via kollektorslangarna och processen återupprepas.

Installation av bergvärme

Så här går bergvärmeinstallationen till steg för steg.

1. Planering och förberedelser

Undersökning av tomt och omgivning: Installationsprocessen börjar med en inspektion av tomten och fastigheten. Installatören och/eller brunnsborraren undersöker bland annat:

• Var din grannes borrhål är placerat – borrhålen måste vara minst 20 meter från varandra för att energibrunnarna inte ska påverka varandra.

• Var hus, rör, ledningar och vattenbrunnnar finns – borrhålet får inte skada intilliggande hus, rör, ledningar och vattenbrunnar.

2. Ansökan om tillstånd hos kommunen: Du måste ansöka om tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd innan du installerar bergvärme eftersom borrningen kan utgöra en miljörisk.

   
   

3. Borrning av energibrunn och installation av anläggning

En certifierad brunnsborrare borrar ett ca. 70–200 meter djupt hål i marken. Därefter placeras kollektorslangarna i hålet och dras in i fastigheten.

4. Montering av bergvärmepump och hopkoppling

Bergvärmepumpen sätts på plats och kopplas samman med kollektorslangarna via fastighetens yttervägg. En elektriker installerar sedan givarna och ansluter värmepumpen till elcentralen.

5. Kontroll och igångsättning av systemet

När allt är på plats kontrollerar installatören bergvärmepumpen och ser till att bergvärmesystemet fungerar som det ska.

Fördelar och nackdelar med bergvärme

Fördelar med bergvärme:

1. Låg driftkostnad: Driftskostnaderna är låga eftersom uppvärmningen sker med hjälp av naturlig värme från marken, vilket minimerar användningen av el.

2. Miljövänlig: Bergvärme är en förnybar energikälla som minskar utsläppen av växthusgaser.

3. Lång livslängd: Systemet har en lång livslängd. Värmepumpen håller ofta i över 20 år och borrhålet i omkring 100 år.

4. Stabil värmeproduktion: Bergvärme är en stabil värmekälla som inte påverkas av väderförhållandena.

5. Hög verkningsgrad: Bergvärmepumpar har ett högt COP- och SCOP-värde. Det innebär att de producerar flera gånger mer värmeenergi än den el de förbrukar.

Nackdelar med bergvärme:

1. Hög initial kostnad: Att installera bergvärme innebär en stor initial investering, där borrningen av borrhålet utgör en stor del av kostnaden.

2. Kräver plats: Borrning och installation kräver utrymme, något som kan vara begränsat i tätbebyggda områden.

3. Risk för misslyckad borrning: Om marken är olämplig kan borrningen misslyckas eller behöva avbrytas, vilket kan innebära att kostnaden blir högre eller att du förlorar delar av investeringen.

4. Behov av el: Även om bergvärme är energieffektivt behöver bergvärmepumpen el för att fungera.  

Bergvärme i förhållande till andra energikällor

• Elvärme: Direktverkande elvärme har en låg initial kostnad men är betydligt dyrare i drift jämfört med bergvärme. Det är också mer känsligt för fluktuerande elpriser.

• Luftvärme: Luftvärme (luft-vattenvärmepumpar och luft-luftvärmepumpar) är mycket billigare att installera än bergvärme eftersom de inte kräver någon borrning. Luftvärmepumparnas effektivitet är dock starkt beroende av utomhustemperaturen, vilket innebär att de är mindre effektiva i riktigt kalla områden jämfört med bergvärme.

• Fjärrvärme: Fjärrvärme kan vara billigare att installera i områden där den är tillgänglig, men du är beroende av det lokala energibolagets prissättning och driftsäkerhet. Bergvärme gör dig mer oberoende och kan även spara dig pengar i längden.

• Ved eller pellets: Ved- och pelletspannor kan vara billigare i drift och installation, men de kräver mer underhåll, skötsel och lagringsutrymme. Dessutom kräver de en hel del hantering i form av kontinuerlig påfyllning av vet och/eller pellets.

Kostnader och besparingar med bergvärme

Det kostar i genomsnitt totalt 110 000–300 000 kronor att installera bergvärme (installation och värmepump). Det är en mycket högre initial kostnad jämfört med exempelvis luft-vattenvärme, men det lönar sig i längden. Du kan spara upp till 80 % på dina energiräkningar, vilket innebär att investeringen vanligtvis betalar sig självt inom 5–10 år.

Bergvärme har även en mycket låg driftskostnad jämfört med andra värmekällor. Om vi utgår ifrån följande parametrar kan vi beräkna olika värmekällors driftkostnad och hur stor besparing du kan göra med bergvärme.

Beräkningsantaganden:

• Uppvärmningsbehov: 20 000 kWh per år.

• Elpris: 1,2 SEK/kWh.

• Systemens verkningsgrad:

  Bergvärme: COP 4 (dvs. 1 kWh el ger 4 kWh värme).

  Luft-vattenvärme: COP 4 (dvs. 1 kWh el ger 4 kWh värme).

  Direktverkande el, fjärrvärme, pelletspanna, vedeldad panna: COP 1 (dvs. 1 kWh bränsle ger 1 kWh värme).

• Kostnad energikällor:

• Direktverkande el: 1,2 SEK/kWh.

• Fjärrvärme: 0,9 SEK/kWh (genomsnitt).

• Pelletspanna: 0,7 SEK/kWh.

Besparing med bergvärme

Frikyla med bergvärme

Frikyla, eller passiv kyla, är ett koncept som innebär att bergvärmepumpen använder temperaturen i marken för att kyla ner en bostad istället för att värma upp den. Temperaturen i berggrunden ligger på en stabil nivå, vanligtvis mellan 4°C och 10°C, året runt.

På sommaren, när byggnaden behöver kylas ner, kan bergvärmepumpens kompressor stängas av, och cirkulationspumpen används för att pumpa runt det kalla vätskan från borrhålet. Den kylda vätskan cirkuleras sedan genom fläktkonvektorer som blåser ut kall luft eller genom det vattenburna värmesystemet som kyler rummet genom att skapa svala golv. Den svala vätskan absorberar även värmen i inomhusluften, vilket också sänker temperaturen inomhus.

Eftersom kompressorn inte behöver arbeta kallas frikyla även för "passiv kyla". Det innebär att systemet utnyttjar den naturligt kalla temperaturen från berggrunden utan att behöva tillföra mycket energi, vilket gör det till en mycket energieffektivt lösning.

Fördelar med frikyla

• Energieffektivitet: Eftersom systemet använder den naturligt kalla marktemperaturen och inte kräver att en kompressor körs är energiförbrukningen lägre jämfört med traditionella kylsystem.

• Lägre driftskostnader: På grund av den låga energiförbrukningen är driftskostnaderna för frikyla lägre än för mekanisk kylning.

• Miljövänlighet: Frikyla genererar inga direkta utsläpp och bidrar därmed till en mer miljövänlig byggnad.

Livslängd och skötsel

Bergvärmepumpar har en livslängd på över 20 år. Det förutsätter emellertid att du underhåller värmepumpen på rätt sätt. Bergvärmepumpar klassas visserligen som underhållsfria, men det finns flera saker du kan göra för att öka livslängden och förebygga skador.

• Rengör och/eller byt ut filtret.

• Avlufta det vattenburna värmesystemet.

• Kontrollera att bergvärmepumpen och värmesystemet fungerar som det ska.

• Boka in regelbundna servicebesök.

För vem passar bergvärme?

Bergvärme passar dig med:

• Energiförbrukning från 15 000 kWh/år.

• Vattenburet värmesystem.

• Tillräckligt stor tomtyta.

• Stabil och tillräckligt djup berggrund.

Helhetslösningar för bergvärme

Vill du installera bergvärme i din bostad? Med vår expertis och skräddarsydda helhetslösningar för bergvärmeinstallation kan vi hjälpa dig att välja rätt bergvärmepump från NIBE och säkerställa en trygg och smidig installation. Vi hjälper dig med allt från val av värmepump till installation och bortforsling. Kontakta oss så hjälper vi dig!